Bottnarnas, vegetationens och vrakens fauna 

I och kring de grunt liggande vraken finns ett myller av liv. Mellan nateslingorna ser vi dykarbaggar och fiskyngel som söker skydd och föda.

I bottenslammet lever fjädermyggslarverna av nedbrytningsprodukterna som ”snöar ner” och bildar sedimenten. Här hittar vi också klotmusslor, östersjömusslor, skivsnäckor, sötvattengråsuggor och slammärlan, Corophium volutator , med sina långa framben.

I vegetationen hittar vi flicksländelarver, trollsländelarver och nattsländelarver bland tusensnäckor, snytesnäckor och dammsnäckor som sakta betar av de små algerna som växer på kärlväxterna.

Blåstång och smaltång som växer på de mer exponerade vraken och dess omgivningar, lite längre ut från fastlandet, är viktiga biotoper för många djur som söker skydd och föda. Här betar mängder av tångmärlor, Gammarus spp , minigråsuggor, Jaera sp , båtsnäckor, Theoduxus fluviatilis , tillsammans med pungräkor, nattsländelarver, fjädermyggslarver, tångräkor, virvelmaskar , fiskiglar och mängder av fiskyngel.

På vrakens spant och på undersidan av bordläggningen ser vi kolonier av djur som har specialiserat sig på att filtrera vattnet och tillgodogöra sig finfördelade nedbrytningsprodukter och levande växt- och djurplankton.

Här ser vi den vackra och spännande sötvattensvampen Ephydatia fluviatilis som inte tål för höga salthalter. hittar vi här mossdjurskolonier, Electra crustulenta . Det är den enda art som finns i Bottniska viken. Den bildar ett vitt, finmaskigt nätmönster på bordläggningen. I varje ruta finns en individ som lever av att filtrera näringspartiklar ur vattnet.

Många av de djupare exemplaren av smaltång och blåstång är delvis täckta av dessa mossdjurskolonier, som därför kallas ”tångbark”. På bordläggningens undersida hänger också ”tussar” av brackvattenhydroider, Cordylophora lacustris . Havstulpanen, Balanus improvisus , håvar också in sin näring här.